MetalGeezer’s Podcast

Metalgeezer fyller 100 avsnitt

Metalgeezer fyller 100 avsnitt, och det ska förstås uppmärksammas. Inte med fyrverkerier och champagne, men däremot med en liten tillbakablick på hur allt började och hur resan varit. Det är med stor ödmjukhet jag inser att jag kommit mycket längre med Metalgeezer än jag kunde drömma om när jag startade hösten 2019. Tack alla som lyssnar, delar, uppmärksammar och uppskattar det jag gör. Det är ni, tillsammans med mitt brinnande intresse för hårdrock, som ger energi att fortsätta. Nu siktar vi på nästa 100 avsnitt - and beyond.

Sjuttiotalets klassiker del 2

Vi fortsätter att avhandla sjuttiotalet och den musikhistoria som skapades då. Nu har vi kommit fram till åren 1974 och 1975 då många klassiska album och odödliga låtar såg dagens ljus. Utan dessa tidiga pionjärer hade vi aldrig sett den hårdrocksscen som vi känner till idag. Följ med på en resa till en svunnen tid då platåskor, utsvängda jeans, tunga riff och magisk musik var de rådande ingredienserna.  

Sjuttiotalets klassiker del 1

Vi startar ett nytt retrospektivt collage, och blickar denna gång tillbaka på det årtionde då hårdrocken befäste sin position i musikvärlden. Sjuttiotalet var det decennium då de stora giganterna beträdde scenen och det var under dessa år som grunden lades till hårdrocken som vi känner den idag. Jag har valt att dela upp detta årtionde i tre delar, och detta är det inledande partiet i trilogin. Följ med tillbaka till tiden för Vietnamkrig, drogliberalism, minnesvärda världshändelser och inte minst väldigt mycket högkvalitativ, numera klassisk rockmusik i det tyngre segmentet.

Ålder är väl bara en siffra

Ålder är ju bara en siffra, heter det ju, och ofta stämmer det också. Inte minst gäller det i den hårda rockens universum. Välkommen att lyssna på ett av de mer ytliga avsnitten som hittills publicerats i Metalgeezer's namn. Vi avhandlar allt från höga hårfästen till tappade register på stämbanden. Men givetvis hyllar vi också några av de ikoner och förkämpar som oförtrutet sprider sin musik år efter år. Gammal är äldst, som bekant.

Imagen är också viktig

Image är en viktig ingrediens inom musik och kultur, och det gäller förstås också inom hårdrocken. Att odla sin image, vare sig den är uträknad eller mer spontan, är något som många artister drivit till fulländning. Ibland kan det vara av det mer minimalistiska slaget. På andra sidan skalan finns de som löper hela linan ut. Vi går igenom några kända förgrundsfigurer och olika band som bygger mycket på sin image. Följ med på en resa bland såväl metallgudar som blodsprutande demoner.

Veckans tips - Helloween Skyfall

När man pratar Power Metal är det svårt att passera Helloween. Som en av fundamenten inom genren är deras position odiskutabel. Nu när man återförenats med Michael Kiske och Kai Hansen så är hypen kring bandet större än på länge. Och det med rätta då nya singeln Skyfall visar upp ett band i högform. Direkt nedstigen från Keeper-eran är låten en uppvisning i att gammal ibland är äldst, och att skåpet vet var det ska stå.

När hårdrocken blir folklig

Hårdrocken är en stor musikgenre som älskas av otaliga fans världen över. Trots det lever musiken lite i skuggsidan av de så kallade etablerade kulturyttringarna. Hårdrocken ses över axeln, som kusinen från landet, och behandlas styvmoderligt i de stora mediekanalerna. Dock inträffar det ibland händelser där artister från denna mystiska rörelse får audiens i de fina salongerna och dagens avsnitt avhandlar just detta. Man kan förvisso argumentera för huruvida hårdrocken egentligen vill bli folklig. Lite av genrens själ ligger ju just i att vara lite underground.

Veckans tips - Ronnie Atkins One Shot

För en tid sedan tipsade jag, i samband med det då nya singelsläppet, om Pretty Maids-sångaren Ronnie Atkins kommande album. Nu är fullängdaren här, och den lever upp till de förväntningar som singeln ställde upp. En platta full av melodiös hård rock i rakt nedstigande led från moderskeppet, om än lite mer nedtonat. Som sig bör, med tanke på Ronnies öde, och det skänker en väl avvägd balans till ett på många vis beundransvärt album.

90-talet - en ökenvandring med flera oaser

För många rättrogna hårdrockare var 80-talet en gyllene tid. Lika mycket var det efterföljande 90-talet en veritabel ökenvandring, med en invasion av bland annat grunge och nu metal. Inte ens de normalt så pålitliga artisterna förmådde leverera som vanligt under detta årtionde. Som tur är med vissa undantag, för höjdpunkter fanns. Vi tar er med tillbaka till en svunnen tid då de klassiska banden var i brygga, en våg av alternativ metal sköljde in över musikvärlden men där ljusglimtarna ändå lyste som fyrar i mörkret. Ett decennium vi lämnat bakom oss, och från vilket såren nu läkt. 

Veckans tips - Ny singel med Bloodbound

Power Metal. Denna ibland förbisedda och till och med bespottade genre är styvmoderligt behandlad av många som fnyser åt den. Själv är jag en stor anhängare av genren och blir därför extra glad när en av de svenska fanbärarna släpper nytt material. Bloodbound brukar vara pålitliga och efter vad den nya singeln ger vid handen kommer nya plattan som snart släpps inte att vara något undantag.  Creatures OF The Dark Realm heter albumet, och även singeln. Tillsammans med det andra smakprovet When Fate Is Calling höjs de redan höga förväntningarna på plattan rejält.